Mat!
E gillar att inta föda av olika slag. I eftermiddags var han så hungrig att han fick sin middag en stund innan vi skulle äta vår. Det betydde dock alls icke att han nöjde sig utan något att äta när vi väl satte oss till bords, så då fick han ett antal melonbitar. Efter en stund tycktes han vara mätt, så vi släppte ner honom på golvet. Lugnt satt vi och åt tills det hördes mystiska ljud från skafferiet.
-Vad gör han? sa jag, demonstrativt väldigt stillasittande.
-Jag vet inte, sa maken och sträckte sig för att kunna se runt den vidöppna skafferidörren.
L, den präktiga flickan reste sig och gick för att faktiskt se efter.
-Åh nej! Han har fått tag i två chokladkex!
Gossebarnet fick behålla hälften av tjuvgodset, men tvingades sätta sig vid bordet igen för att äta det. Det blev en kladdig historia! För att verkligen gojsa ner sig kompletterade E med att slicka på skeden vi tagit sås med. Vi trodde att han kanske skulle rata myntasås med vitlök, men det var tydligen smaskens, för när skeden var ren sträckte han sig efter skålen, och tog med hjälp av fingrarna lite därur också.
Efter en liten stunds matpaus sitter han nu och äter välling. Äta är gott, eller vad ska man säga?
