storasyrrans

Det är så varmt att man inte riktigt orkar med sig själv! Eleverna orkar inte jobba och vi vuxna skulle helst också slippa. Lyx då att faktiskt vara ledig en dag - det var jag igår. Anledningen var ultraljud - jepp, vi väntar barn! 22 september blev det beräknade datumet, och på bilderna kunde man se ett litet hjärta klappa, händer som viftade och kliade i huvudet och en söt profil. Mina tårar rann naturligtvis... Det här är ett bönesvar! Nu hoppas och ber vi att det ska fortsätta gå bra hela vägen.

Jag hade som sagt tagit ledigt hela dagen, trots att undersökningen var på morgonen. Barnen var på dagisutflykt, men maken har ju också ledigt på onsdagar, så vi svirade runt tillsammans hela förmiddagen. Tvättade bilen, bytte däck, fikade på Stålboms, köpte två par skor var, handlade gräsfrö och andra nödvändigheter, och avslutade det hela med lunch på Laxbutiken.

Kvällen ägnade jag åt styrelsemöte med FRIMODIG KYRKA, och innan dess hann jag med avkopplande fika hemma hos tant R tillsammans med en trött liten V - efter utflykten var hon helt utpumpad och led av vätskebrist, så hon fick skippa barnkören och istället hamnade vi hos R. När L var klar på kören kom hon också dit, och när barnen några timmar senare traskade hem (jag avvek tidigare) hade de fått ärva fina klänningar, så V var som en ny människa.

Ikväll har vi grillat för första gången denna säsong. Först var vi och hamstrade glass på SIA och mat på Gudmundsgården. Det var väldigt många andra också! Grillning och glass verkar vara så´nt som går hem i nära 30-gradig värme!

Det har varit en fullkomligt underbar dag idag! Maken grundlade den känslan hos mig redan igår, då han efter en mer än fullspäckad arbetsvecka och förmiddagens konfirmation, hjälpte till med städningen innan han satte sig för att skriva predikan till idag. Det innebar att hela huset blev städat och fint - så skönt att äntligen hinna klart! Det har varit så mycket så länge att allt bokstavligt talat samlats på hög. Eller på många högar. En på strykbrädan, en bredvid för att det var för fullt på, en med post, en med vinterjackor etc. Nu är alla högar utom strykhögen borta, och så har jag varit helt ledig idag. Härligt!

Idag har jag njutit av en härlig, helt vanlig gudstjänst och sedan lugn och ro hela dagen. God mat och gott om tid att äta den, sköna soltimmar i stolarna på uteplatsen och allmänt bara gôtt.

...och samtidigt passar barnen på att bli megaförkylda. Igår snörvlade L helt bedrövligt när vi kom hem, men hon hade i alla fall ingen feber, så hon fick åka med mig och handla på kvällen. Sedan försökte jag och maken komma på någon lösning om hon skulle råka vara sjuk idag - det gick väl sisådär... Båda hade vi fullproppade arbetsdagar med möten som inte gick att ändra hur som helst. Dessutom hade min kollega redan aviserat att hon skulle vabba, så vår klass hade ju blivit helt utlämnad!

I morse körde jag innan barnen vaknat - säkrast så, så behövde jag inte ta ställning till friskheten. Jag tror att G är mindre känslig än jag! Bilen skulle in på service, så det var egentligen därför jag åkte så tidigt. Efter att ha lämnat in den blev jag upphämtad av en jobbarkompis, och sedan var det fullt ös hela dagen; ingen lunchpaus här, inte! Jag snodde till mig en kissepaus på förmiddagen, annars gick det i ett: nationella prov, musikföreställning, lektioner, rastvakteri och utvecklingssamtal. Därefter fick jag skjuts igen och hämtade bilen - tre minuter innan de stängde... Det gäller att utnyttja tiden till max! Så skönt att det inte varit några extraproblem - bara 10 000:- ändå! Det suger att betala sådana pengar!

På väg hem hämtade jag barnen hos G i kyrkan, någon minut innan han skulle köra igång med konfirmanderna. Så väntade racermatlagning och lite lugnare ätning, innan vi promenerade till församlingshemmet för att göra ordning för kören. Som tur var skulle jag inte ha hand om övningen ikväll, så när jag ställt ordning och sorterat noter, satt på diskmaskinen och kollat att ledande kantor kunde låsa placet, gick jag hem med de snörvlande två damerna. Imorgon är G förhoppningsvis relativt ledig - i alla fall ledig på schemat, så då kan de få vila upp sig och bli ordentligt friska.

Så var påsklovet redan slut. Det känns inte som att jag varit ledig särskilt mycket, men det känns väldigt länge sedan jag var på jobbet. Kan bero på att jag ägnat lovet åt att spela cello på ett par gudstjänster, leda kören på tre, vara kantor på två, vara på utvecklingssamtal med barnen och så lite, lite åt allt det där jag hade tänkt göra på lovet - trädgårdsarbete, tvätt och städ. Jag har njutit av helgens många härliga gudstjänster av väldigt olika sorter, det har jag verkligen gjort! Jag gillar att fira helger i kyrkan!

Idag ringde grannarna och frågade om det var en bra dag att elda på. Vi hade ett berg av ris från vår (G:s) ganska brutala häckbeskärning, och vi hade kommit överens med grannarna om att elda samma dag som de, så att vi kunde hjälpas åt. Så vad svarar man?
-Nja, röd dag, vilodag, vet ni! Inget eldande hos prästen då! Näää. Inte jag. Jag lever efter devisen "På vilodagen får man bara göra sån´t som är roligt", och så kompletterar jag den i tanken med "och som är gratis". D.v.s. inte åka och shoppa, inte städa, inte tvätta, bara laga god mat etc. Elda hör definitivt till roliga saker, och dessutom var det inte gudstjänst förrän på kvällen.

Alltså känner jag mig nu mycket mer tillfreds med påsklovet än jag var i går kväll. Då var jag glad över påskfirandet, men bedrövad över att hela lovet gått utan tillstymmelse till resultat i trädgården. NU är det något helt annat! Hela berget är borta! Det var jättekul att umgås med grannarna hela dagen, och det är ju faktiskt ruskigt kul att elda!

Det märks att vi gjort något, och dessutom har påsken varit underbar. Dagens gudstjänst med duktiga blockflöjtsensemblen "Nordanvind" blev den perfekta avslutningen.

Barnen och jag var på skärtorsdagsmässa i förrgår. Eftersom jag har påsklov hade vi möjlighet att välja att gå på den första, klockan17, vilket borgade för någorlunda pigga, och därmed hyfsat glada, barn. Trots detta positiva faktum hade jag inte räknat med särskilt hög andel aktivt lyssnande från barnen, men där fick jag tji.

Det började redan under gammaltestamentliga läsningen. Rätt som det var hörde jag att L frustade till bredvid mig, och insåg att hon hade svårt att hålla sig för skratt. Jag vände mig mot henne, och då viskade hon:
-Hörde du! Han skvätte blod på altaret!
Sedan blev det ju ännu bättre, för i nästa mening skvätte Mose blod på folket också...

Så småningom började predikan, och både L & V hängde faktiskt med! Mest märktes det på att de kastade sådana där "hörde du"-blickar till mig när prosten sagt något särskilt spännande/intressant/underligt. En gång kunde dock L inte hejda sig, utan sa relativt högt:
-Det vet jag väl! Det är inte svårt att förstå alls!
Detta var som kommentar till prostens konstaterande att många människor har svårt att ta till sig att Gud älskar dem. Underbart att höra ett så självsäkert uttalande från dottern, då!

På väg hem citerade L sedan bitar ur den gammaltestamentliga texten ordagrant, och höll samtidigt på att gå åt av skratt... Sicket minne hon har!

...av aktiviteter i almanackan är det mest hela tiden. Nu har jag i alla fall påsklov, men det går att fylla dagarna då också. I måndags spelade jag cello i en av stadens kyrkor, igår var det kör och idag har vi varit på utvecklingssamtal på dagis. Imorgon är det faktiskt tomt. Vad ska jag göra då?

...av tvätt i alla tvättkorgar, i torkrummet, i torktumlaren och i strykhögen. Jag skulle behöva sommarlov nu för att hinna åtgärda hälften! Nästa vecka återgår väl det mesta till det normala, d.v.s. G återgår till att hinna vara ledig på onsdagarna, och då brukar han vara väldigt effektiv på tvättfronten.

...av sängar i gästrummet. Idag ska jag åka och köpa lite material till väggarna i barnens nya sovrum, så kanske det äntligen kan bli lite ordning sedan, och gästrummet kan få återgå till att vara just gästrum efter den långa perioden av tillfälligt barnsovrum och allmän förvaringsyta.

...av skräp i källaren. Hälften är dock bara halvskräp, d.v.s. maken hävdar att det ska användas vid tillverkningen av en vägg i vår garderob. Jag skulle helst lassa allt på ett släp och köra rubbet till tippen. Eller, rättare sagt, jag skulle helst se att någon annan gjorde allt det där.

...av scilla på marken. Så vackert det är! Blått, blått, blått!

...av rabarberknoppar på marken är det också. Det bådar gott! Jag längtar efter den där första sursöta smulpajen med riktiga spädisar!