Sportlov
En veckas ledighet från allt det vanliga köret är över. Vi tillbringade större delen av den hos G:s föräldrar, där vi njöt av lugn. Fast, lugn och lugn - det var ju sportlov! Då får man inte ligga på latsidan, utan det ska hittas på en massa saker:
Vi åkte slalom, varmt och skönt i några plusgrader och bekväm konstsnö att köra i. Medan V kom ihåg precis hur man gjorde sedan förra året, och genast fick till de allra snyggaste snyggsvängar hade L det lite svårare. När vi försökte hjälpa henne blev hon arg, och visade sin extrema envishet - utan en blick på oss gav hon sig upp i liften och körde själv tills hon fått kläm på den backen, sedan vidare och upp i liften i nästa, och så höll hon på tills hon var nöjd. Då pratade hon med oss igen. Ju tröttare hon blev, desto mindre svängde hon dock, så tillslut var det något slags störtlopp, och det var inte i någon grön backe. En rejäl vurpa (in i en madrasserad stolpe och intrasslad i nätet som fanns mellan stolpen och backen) och en stor bula i pannan blev facit för hennes del, vi andra klarade oss helt utan blessyrer.
Vi badade. G:s bror hade fått fribiljetter till oss på badet där han jobbar, så en eftermiddag låg vi i blöt i flera timmar. L åkte vattenrutschbana typ 35 gånger, V snurrade runt i virveln och försökte svinga sig i den jättelånga lianen över vattnet och E, han njöt! Han plaskade fram buren av G, han åkte rutschbana i mitt knä och sa "Igen!" så fort vi kommit ovanför vattenytan, och han njöt i bubbelpolen. Bonus denna eftermiddag var att vara en vuxen per barn - G:s mor följde med oss, och det var välkommen förstärkning, även om tjejerna börjar bli så stora att de klarar sig ganska bra själva. De passade förresten på att ta ytterligare ett märke när vi ändå var och badade.
Efter slalom och bad behövde vi en vilodag, men vi använde den delvis till en långpromenad i det våriga vädret. L & V turades om att hålla Lisa hund - kusinernas hund som var kvarlämnad hos M &B medan de själva var i fjällen. E tyckte också om henne, och det var han som gav henne efternamnet Hund. "Jag älskar Lisa Hund", sa han en av dagarna när han satt och gosade med hennes lurviga päls.
Jag använde också lovet till det som lov brukar användas till: sjukdom. En näst intill manlig förkylning drabbade mig, och jag som i princip aldrig brukar tycka att jag är tillräckligt sjuk för tabletter och liknande åkte till apoteket för att huvudet kändes precis sprängtjockt. Det hjälpte tydligen, för nu är jag ju bra igen.
Lovet avslutades hemma med en makalöst vacker söndag, med fågelsång, strålande sol och vindstilla väder. Gudstjänst med kyrkkaffe, god middag, promenad och läsning av alla veckans tidningar gjorde det till en perfekt avslutning, så i morse var det roligt att börja jobba igen.
