Små skojigheter

E säger mycket roligt. Nu ikväll stod både jag och G på utetrappan och försökte förmå gossen att komma in för att lägga sig. Själv ville han mycket hellre köra V:s sparkcykel, en "sparrrkmotorrrcykel".
-Vänta lite, sa han. Jag ska bara parkera först.
Vi väntade och han "körde", d.v.s. sparkade mycket försiktigt med ena foten och försökte styra lite i huvudhöjd.
-E det inte fantastiskt, inte sant? sa E. E det inte fantastiskt, inte sant? Han upprepade det tills han fick något slags respons av oss...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0