Shoppingtur

V älskar kläder. Hon har sedan hon var väldigt liten varit ett litet modeorakel som tycker till om kläder på de flesta människor, och dessutom tycks ha viss fallenhet för att kombinera ihop helt oförutsägbara saker och få det att se jättesnyggt ut. Tyvärr har hon betydligt mindre fallenhet för att hålla ordning på sina kläder, och i kombination med hennes provningsiver (Till skillnad från sin mor, som helt går i samma kläder från morgon till kväll, och bara byter om när det är helt nödvändigt, byter hon gärna kläder många gånger varje dag.) gjorde det tidigare hennes rum till ett bombnedslag, där bomberna helt och hållet utgjordes av kläder. Jag fick ett utbrott, utlyste klädinköpsstopp, och konstaterade ett par dagar senare att det var ganska elakt mot mig själv, eftersom jag då skulle få lida av att se den snabbväxande flickan i alldeles för små kläder. Jag slapp dock vika mig, för flickebarnet skärpte till sig och skötte det där med att fixa in kläderna i garderoben några veckor så att jag sedan kunde berömma henne och utlova en inköpstur till Gekås.


L älskar SINA kläder. Det är svårt, svårt att lägga undan något, och nästan lika svårt att lägga något i tvätten.
"Hur många dagar har du nu haft den där tröjan?", kan jag ibland säga, och tösabiten har ingen aning. Eller
"Är de där byxorna inte lite för korta?"
"Jag har ju tagit knästrumpor på mig." Ju mer färg det är, desto bättre. Knallblå byxor, röd t-shirt och rosa kofta - en riktig superkombination. När jag tittade igenom hennes garderob hittade jag byxor vi köpte för flera år sedan, och insåg att hon nog också skulle behöva den där Gekås-turen. Dessutom behövde vi alla tre nya höst-/vinterskor.


I måndags lyckades vi hitta tid. G var hemma med de två arga gossarna (E säger så gott som dagligen
"Jag skulle vilja åka till Gekås. Kanske vi kan köpa en helikopter/racerbil/buss/flygplan...") och flickorna och jag åkte själva på shoppingrunda. Först skulle vi hitta skor. Vi har samma storlek ungefär alla tre, så det kunde ju varit smidigt, men var det inte. V skulle helst köpt ett par riktigt höga stövlar med skyhög klack, men som hon själv insåg är det inte så enkelt att köra lådbil eller hoppa hopprep i sådana. L är mer pragmatisk, och tyckte att det viktigaste var att skorna inte var för dyra. De hittade till slut, efter noggrann koll i två affärer, varsitt par nästan likadana skor - men ändå inte lika. Själv gjorde jag ett riktigt kap. Alla nöjda så långt!

Inne på Gekås gjorde vi först alla listinköp: glödlampor, pennor, ramar, schampo etc. Sedan gav vi oss upp på barnavdelningen.
"Ni får välja varsin hel utstyrsel", sa jag, med tillägget att det skulle vara skolkläder och att de skulle tänka förnuftigt. L hittade relativt snabbt ett par gröna byxor, och var jätteglad för dem och tyckte inte att hon behövde något mer. (Jag prackade på henne några linnen och en top i alla fall.) V vandrade fram och tillbaka och kunde inte bestämma sig. Hon provade, försökte sig på en diskussion om en liten randig minikjol i något silkigt material, tog ner från hängarna, hängde tillbaka, tog något annat, hängde tillbaka... Det bara gick inte att bestämma sig. Så småningom började det närma sig stängningsdags, så jag tvingade henne att ta något. Det var ett lidande för henne.
"Jag skulle kunna köpa nästan hela affären", sa hon. Stackarn. Ända tills vi var hemma tror jag att hon ångrade sig flera gånger om och var arg på sitt eget val - fast hon hade tagit jätteanvändbara och bra kläder. Det fanns ju sådana hon tyckte var mycket finare.

Sedan i måndags har vi i alla fall haft kläddiskussionsfria dagar. Kanske varar det någon dag till, även om jag imorgon måste tvinga L att åtminstone ta en annan top.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0