storasyrrans

Hur bär man sig åt för att måla tak utan att samtidigt bli erbarmligt nersölad själv? Att kläderna blev lite kladdiga var väl ingen fara - jag hade bytt om, trots att jag starkt ogillar klädbyten i onödan. Värre var det när jag kände en klick färg landa strax bredvid vänster öga, lite så där lagom in i håret. V underhöll oss med ivrigt pratande medan vi jobbade, och hon kommenterade genast färgen. När jag utan att tänka på det torkade bort den noterade hon snabbt att färgen istället hamnade på glasögonen. GRR. Jag klättrade ner från stegen, överlämnade rollandet till maken och höll mig till att måla skarvar med normal pensel. Jag tog dessutom av glasögonen och som extra skyddsåtgärd lånade jag en av barnens vintermössor - den täckte håret fint. Naturligtvis droppade det ingen mer färg på huvudet sedan, men resten av mig var alldeles för färgad för att jag skulle känna mig helt tillfreds.
-Har du aldrig målat förr? undrade maken när jag beklagade mig.
-Jo, och det blir alltid så här, svarade jag. (Jag minns t.ex. operation dagsverke på högstadiet när jag och en kompis skulle vara hos kvinnojouren och måla skänkta möbler. Vi fick en färg att hålla till godo med - solgul, och vi hade väldigt trevligt. En av de möbler som skulle målas var en spjälsäng, och jag behöver nog inte förklara varför det blev en komplikation om jag bara påpekar det faktum att spjälorna behöver målas ordentligt på insidan också. Vi badade i lacknafta efteråt...) Det bara känns som att det borde gå att måla  utan att det ska behöva bli så mycket färg på allt annat. Tips emottages tacksamt!