storasyrrans

Mat är gott! Frågan är bara vad man ska äta. Det är ett praktiskt problem för mig så fort det inte står något i min matlista, men nu har problemet djupnat. Jag har redan tidigare försökt vara noggrann med vad och var jag handlar: helst lokalproducerat, helst inte producerat av multinationella jätteföretag, gärna ekologiskt och inte en massa onödigt socker. När det finns flera produkter att välja mellan brukar jag läsa innehållsförteckningarna och välja det som verkar bäst - utan att jag tidigare kunnat särskilt mycket. Nu har jag dock fått problem! Jag har alltid svårt att läsa något och inte bry mig, och nu kommer detta att ställa till det för mig! Sist vi var på bokbussen lånade jag nämligen "Äkta vara" av Mats-Eric Nilsson. Oj, oj!

Jag har vetat länge att det är många tillsatser i vår mat, och försökt välja bort ex. glutamater som jag vet är väldigt omdiskuterade. Vi har också som grundinställning att färdigmat och halvfabrikat inte äts i detta hus, även om vi medvetet ruckar på den regeln lite nu och då. Det som förfärar mig efter att ha läst boken är att tillsatserna flockas, inte bara i färdigrätter och halvfabrikat, utan även i sådant jag sett som grundingredienser. Ex. slänger tillverkarna i smakförstärkare, arommedel, förtjockningsmedel och färgämnen i både konserverad frukt och olika smaksatta yoghurtar. Sådant är det härmed slut med hos oss! Idag fick V blanda sin egen björnbärsyoghurt av med tant R:s hemgjorda björnbärssylt och naturell yoghurt, och konserverad frukt kan man nog klara sig utan.

Att chips och läsk kryllar av märkliga tillsatser är ingen nyhet för mig, och det är ju inget som hör till vardagsfödan, så det gör väl inte så mycket. Efter att ha läst "Äkta mat" inser jag dock att det finns en sida till av saken: de flesta tillsatser tillverkas av sojabönor eller majs - alltså av grödor som behövs som föda i de delar av världen där de odlas. Är det då rätt att vi ska använda dem för att tillverka relativt, och i många fall helt, onödiga ämnen för att produkterna vi köper ska se ut och kännas annorlunda? Eller för att det inte ska märkas att det låga priset inte möjliggör några skaljur i crabsticken?

En väninna i Kungshamn brukade ofta tala om kunskap på gott och ont. Kunskap ger ansvar - när man vet något kan man inte bara fortsätta som innan man visste, och det är inte alltid lätt att veta hur man ska göra. Det är enkelt att sluta köpa färdiga köttbullar (vilka tydligen friteras i palmolja), men ska man välja bordsmargarin efter minst tillsatser (Bregott) eller livsmedelsverkets fettrekommendationer (Becell)? Ta en titt på www.aktavara.org och förvirra er själva!