storasyrrans

...verkar våra flickor behärska till fullo - på mornarna. Efter frukosten, som även den tar sin rundliga tid, går de in i badrummet, och när man tittar in fem minuter senare så har det inte hänt någonting alls: De har inte borstat tänderna, de har inte kissat, och de har definitivt inte tagit av sig pyamasen. Ibland har V istället lekt med vatten - något hon älskat sedan småbarnstiden, då L brukade ligga på golvet och torka medan V blaskade i handfatet. Ibland ligger L på golvet även nuförtiden, men sällan med trasa eller handduk i händerna, utan snarare bara avslappnat samtidigt som hon sjunger (idag "Härligt sången där skall brusa..."). Eftersom vi inte kliver upp i så god tid att det finns möjlighet att utnyttja en del av morgonen till detta ingentingande, får man mellan varje liten syssla man själv gör springa in i badrummet och gasa på lite, och sedan, när de väl kommit ut därifrån, kontrollera att de faktiskt klär på sig, och inte fastnar i någon bok.

Denna förmåga att göra ingenting är helt obefintlig på eftermiddagen när de kommer hem. Då leker L, och V stormar omkring, alternativt sjunker ihop på golvet eller på någon stol, och suckar och klagar över att hon inte har något alls att göra, och över att L inte låter henne vara med och leka. (Det brukar visa sig att hon visst får vara med, men att hennes krav inte riktigt stämmer överens med L:s redan påbörjade lek.) Förmågan återkommer sedan lagom tills det är dags att ta på pyamas. Igår kväll använde de en halvtimme till det momentet. Hur lyckas de?