Förväntningar
Att känna att det förväntas saker av en kan vara betungande, men det kan också vara en positiv drivkraft. Att överträffa någons förväntningar är härligt, men om förväntningarna varit noll känns det inte så mycket. Pappa hade ofta höga förväntningar på oss barn. Åtminstone upplevde jag det så. Samtidigt var det sällan särskilt kravfyllda förväntningar. Ibland, särskilt under tonåren, upplevde jag press på att nå upp till dem, men jag tror aldrig att han uttryckte att han skulle varit besviken på att jag inte gjort det. Kanske var allt detta något som bara fanns i mitt huvud?
När vi var små var det någon period som mamma och pappa fick för sig att vi skulle lära oss Luthers katekes. Vi fick katekeser av olika utgåvor, somliga äldre än andra, och så satte vi igång att lära oss. Lillebror G hade en urgammal, så hans innehöll riktigt skojiga gammalsvenska meningar... På söndagarna hade vi nog sedan något slags samtal runt det vi lärt oss - jag minns inte riktigt. Det jag minns är däremot vad pappa då, och flera gånger senare i olika sammanhang, lärde oss om fjärde budet: Du ska hedra din far och din mor, på det att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
-Ni ska alltid uppträda på ett sådant sätt att ni inte skulle skämts om vi var med, sa pappa. Det där fastnade hos mig, och sitter väl fortfarande kvar. Ibland blev det en press, en förväntan som jag kände krav på att uppfylla. Senare har det varit en glädje över att faktiskt ofta lyckas överträffa den där förväntan, ex. genom att pappa fått höra i positiva ord från andra vad jag gjort eller sagt någonstans där han inte varit med.
Hur länge gäller det där budet? Pressen och kraven försvann för länge sedan för mig när det gäller det där hedrandet. Jag känner inget behov av att släppa loss - "äntligen kan jag göra som jag vill". Nej, snarare känner jag ännu mer att frågan om vad pappa skulle tyckt blivit viktig. Det känns tomt att inte kunna få det där uppmuntrande erkännandet efter en överträffad förväntan, men viljan att göra och leva så att jag skulle kunnat få det, om pappa fortfarande levde, känns större än någonsin.
