Feber och rimfrost
Igår var vi på gemenskapsträff i församlingshemmet i samhället bredvid. Jättetrevligt! Det skulle vara en festlig måltid, och vis av gamla erfarenheter gissade jag att det inte skulle vara ämnat främst för barnen, men ack så fel jag hade! Det var tur att vi betalade för alla tre (en ringa kostnad av 20:-/barn), för festmåltiden bestod av Porterstek, glass med varma hallon och hemmagjord chokladsås, samt avslutningsvis en bakelse med marsinpantomte på. De åt, åt och åt - hur mycket som helst! L & V var och ställde sig i kön åtminstone två gånger var efter den första på huvudrätten, och sedan åt de så mycket glass de förmådde. E åt nästan lika mycket, men när det väl kom till bakelsen var han nog alldeles proppmätt, för då ville han inte ens smaka.
Det kan i och för sig också bero på det vi upptäckte när vi kom hem - han kändes lite varm, så jag tog tempen på honom. Inte förrän det stod 40° på termometern stannade den, och sedan var gossen lite medtagen resten av kvällen. Ja, så medtagen att han trots alvedon inte ville äta något när vi andra åt kvällsmat. Tur då att han grundat så rejält!
I natt fick vi fylla på alvedon i honom vid ett tillfälle. Han var så gräsligt het att jag inte vågade ta tempen. Efter medicineringen sov han i alla fall hyfsat bra resten av natten, och idag är han feberfri. Effektiv sjukdom, det där! Vi andra verkar ha klarat oss, än så länge i alla fall.
Avslutningsvis vill jag fylla på gladsakslistan - RIMFROST! Tänk att Gud skapat något så vackert, och att jag får uppleva sådana vackra morgnar som idag! Vi har en utomhustermometer av gammal typ, och där har tydligen funnits ett spindelnät. Idag var trådarna tjocka och vita. Enormt vackert!
