Arbetslös, eller inte
Sedan höstterminens start är jag s.k. arbetslös. Första dagen var jag, duktig som jag är, på arbetsförmedlingen och anmälde mig, och denna vecka var det dags för uppföljning, men då tvingades jag använda deras kvällsöppna telefontjänst, för på dagarna jobbar jag ju mest hela tiden. Särskilt arbetslös är jag alltså inte. Tre mail till två rektorsområden och en vikariepool har gett mig i princip full sysselsättning. Jag torde kunna hålla på så här i minst fem år innan mina a-kassedagar är slut. Något är lite skumt, känns det som. Hur kan det vara möjligt att det behövs så oerhört många vikarier? Jo, för det är långt ifrån bara jag som håller på så här! Flera dagar har jag haft mer än ett jobberbjudande, vissa dagar tre-fyra olika. Tänk om alla säkert hundra (40 fastanaställda vikarier + massor med timanställda som jag) vikarierna i min kommun, som ändå jobbar nästan heltid, anställdes i varsitt område istället - jag tror definitivt att det hade varit bra för allt från barn till rektorer.
