Strömlöst
Idag har det varit spännande! Den senaste veckan, eller veckorna, har det hänt lite då och då att strömmen försvunnit någon minut eller två. Det har hänt såpass många gånger att vi ändå lagt märke till det lite extra, och funderat på anledningen. Tjällossning, kanske, för i luften är det inga ledningar kvar längre - vi klarade t.ex. stormen natten till tisdag alldeles utmärkt, bara tio minuters strömavbrott jämfört med typ två dygn under stormen Per. Nå, idag hade strömmen fått fnatt. Vid sextiden i morse försvann den och kom tillbaka några minuter senare. 6.30 försvann den igen, och återkom efter drygt tio minuter. Sedan hann jag ner för trappan och in i köket så var den borta igen. Jag tände ljus i köket och hos flickorna, och sedan tändes lamporna.
-Här gäller det att vara snabb om man ska få något te, tänkte jag och satte illa kvickt igång vattenkokaren. Resten av frukosten reder sig ändå i vår familj. Nu höll sig lamporna tända tills vi hade åkt hemifrån vid åttatiden, men ryktesvägen har jag hört att 8.30 var strömmen puts väck igen. När jag kom hem strax efter halv nio var den tillbaka. Två timmar senare satt vi i församlingshemmet, precis färdiga att fika efter avslutad barnrytmik - strömmen försvann. Kaffe fanns varmt på termosar, men vi arma te-drickare fick nöja oss med ljummet, eftersom vattenkokaren inte hann klart. Efter typ tio minuter blinkade det till, men glädjen var kortvarig. Strax var det mörkt igen, och så förblev det. Alla började fundera på hur lunchen skulle ordnas: fanns det ström i Heberg (där finns Thai-mat)? Nej. Man hinner inte hur långt som helst när man har barn som kommer hem från skolan strax efter ett, så några långa utflykter var inte att tänka på. Jag gick in och konfererade med maken på hans kontor, och vi kom fram till att han skulle hämta mig och gossebarnet när det var lunchdags om strömmen inte återkommit. Vi traskade hem och väntade. Se, 11.40 lystes världen upp igen. Snabba ryck, och strax efter tolv stod tomatsoppan på bordet. Sedan, otroligt nog, höll sig strömmen kvar ända tills klockan var nästan 15, men då försvann den igen. För att ända denna extremt långa strömavbrottsberättelse höll den sig sedan borta i en och en halv timma med två små korta blinkningar under frånvaron. Man kan bli konfys för mindre! Hur ska man över huvud taget kunna planera mathållningen med sådan el? Jag, och flera med mig, började undra om det var ett sätt för EON att komma undan ersättningskraven vid långa strömavbrott, för hur räknas dagens burtifjorton stycken?
