Krasch och bom!
Dagen efter lucia har maken bjudit hit alla sina arbetskamrater. Det innebär ett slags deadline för vår förvandling av undervåningen, känns det som. De senaste veckorna har det gått rejält framåt, tack vare G:s far, som bodde i vårt gästrum några timmar varje dygn, och resterande del av drygt två veckor ägnade sig åt att bygga en ny trappa åt oss. Den har blivit så fin! Dessutom slipper man numera gå med det som G kallar rullatorgrepp (händerna i båda ledstängerna) när man ska ner.
I och med att trappan blivit klar finns inget som hindrar färdigfixandet av hallen, så vilken dag som helst ska jag införskaffa lite golv och lite tak, och kanske lite tapet och säkert lite mer spackel.
Annars återstår matrummet, och där går maken nu med frenesi in för att göra det gamla trägolvet möjligt att använda. På jobbet har han en allt annat än lätt period som inkräktar märkbart på lediga dagar, så detta praktiska slitjobb går ryckvis framåt i små steg. Idag utredde vi varför golvet sluttar betänkligt i ena änden av rummet, och sedan vi hittat en förklaring vi trodde på gick G ner i källaren för att försöka åtgärda problemet. Jag åkte och handlade. När jag kom hem mötte jag maken nyduschad i hallen:
-Jag har precis varit med om en "krasch-och-bom-experience", sa han, och innan jag hann göra mig föreställningar av hur typ halva huset rasat samman, berättade han hur han värdigt försökt demontera trossbotten och tappat värdigheten då något slags papp därpå gick sönder och massor med slagg vräkte ner. Det är andningsskydd som gäller nu, och jag är mycket tacksam att maken, innan han påbörjade demonteringen, hade tagit bort tvätten som hängde på tork i samma rum.
Nå, slagget är ju nere nu, så sikten är fri, och golvsluttningen går därmed med största sannolikhet att rätta till. Sedan kan vi slipa, slipa, slipa och ytbehandla. Och spackla väggar. Och måla tak. Och tapetsera.
Själv har jag undvikit krasch-och-bom-upplevelser genom att lägga ner vårt enorma köksbord innan jag demonterade det. Nu är det redo för bortskänkning.
Bortskänkes? Lägg ut det på Blocket så kan ni få en slant för det. Jag sålde mitt lilla köksbord för 500 kr i somras. Min granne (husmor på jobbet) är f ö på jakt efter ett sådant stort köksbord men frågan är hur det skall förflyttas till Oslo? Så stor är nog inte Gustavs bil.
Det skulle kanske gå att sälja, men i så fall överlåter vi försäljning och förtjänst till församlingens second hand-affär "Lettlandshjälpen". Det är kompakt, brunt och har stora, tjocka och hemskt tunga ben.