Felkalkylerat

Jag hade gjort upp en fin ekonomisk plan, men som så många gånger förr visade det sig att jag tänkt fel. Jag gillar att göra onödigt pessimistiska kalkyler, så att man liksom överraskas av att ha pengar över, men det här var lite onödigt.

 

Det hela handlade om att kunna följa vår egen gamla plan om att barn inte mår dåligt av att slippa dagis tills de börjar närma sig treårsdagen - något som var lätt med tvillingar, men som jag misstänkte skulle bli svårare när man inte fick lika många dagar. Alltså snålade vi rätt hårt med föräldrapenningsdagarna när E var nyfödd. Så föddes J, och man fick tänka om lite - att ha E hemma tills han blir tre var plötsligt plättlätt. Dessutom insåg jag att J skulle vara över ett år och E under tre år utan att vi nyttjade barnomsorg några månader, vilket skulle kunna ge två vårdnadsbidrag på en sammanlagd summa av bara lite mindre än så mycket pengar vi plockat ut från föräldraförsäkringen varje månad. Det kändes som ett skojigt sätt att spara dagar, så jag befallde G att plocka ut så många dagar som möjligt för J nu under våren när han är hemma - för om man ska få ta ut vårdnadsbidrag måste man ha använt en stor del av föräldradagarna.

 

Det var där det brast. G har snällt tagit ut en hel mängd dagar, men inte räcker det. Det fattas 37 dagar när J fyller ett år. Men, tänkte vi när vi insåg detta: då kan ju jag också ta ut dagar; jag jobbar ju bara 75%, men det gick bara åt typ 12 dagar för att fylla ut till heltid, och ännu mer får jag ju inte ta. Ja, ja. Då får vi väl plocka ut 37 dagar och börja ta vårdnadsbidrag sedan, tänkte jag, men det gick inte heller, för när vi tagit ut 37 dagar, då är det mindre än två månader kvar tills E ska börja på dagis, och man måste ansöka om minst två månaders vårdnadsbidrag för att få något.

 

Vi gav upp. Det får lösa sig ändå. Som det ser ut nu (om jag har räknat rätt vill säga - och det har jag ju sannolikt inte...) kommer det ändå att lösa sig så att J kan vara hemma åtminstone tills nästa höst, och det får vi kanske vara nöjda med.

 

Det grämer mig ändå lite, det där med vårdnadsbidraget. Jag tycker att det är så mycket som är så gräsligt tramsigt i hela debatten runt jämställdhetsbonus, vårdnadsbidrag, pappamånader och annat. Jag skulle välkomna vem som helst som kan använda vårt uttag av föräldradagar för att visa vem som varit mest hemma med våra barn. Skulle vi lyckats räkna rätt hade jag definitivt skrivit maken som förstahandssökande för vårdnadsbidraget, bara för att jämna till statistiken lite. Vi har våra barn gemensamt, och ekonomin också.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0