Julens hittills...

...mesta (världsliga) mysterium: den försvunna julgardinen - en av två till vardagsrummet är puts väck. Helt borta. Jag städade nästan hela kaosrummet (eller syrummet, beroende på status...) utan att se ett enda litet spår. Var kan den vara?
 
...mest oväntade godsak: västerbottensillen, utan tvekan. Hade det varit den första sill jag smakat hade jag nog aldrig sagt annat än att jag gillar sill. Nu konstaterar jag bara att det får bli tradition att lägga in sill själv, för den blev fantastiskt god! Det gäller för övrigt även den asiatiska och den med pepparrot - alla tre jag försökte med blev goda. Inga fler abba-sillburkar i familjen B!
 
...bästa klapp: sopbilen, till E. Flera timmars oavbruten lek är värd mycket, inte minst för föräldrarna! 
 
...bästa konsert: I och för sig i ganska dålig konkurrens utnämns gårdagens konsertupplevelse i Varbergs kyrka till nr 1 - Bach för hela slanten och näst intill enbart orgel, (men) mycket njutbart. L tyckte inte att det varit slöseri på tid att sitta av konserten, och det är mycket gott beröm från en konsertbesöksvägrare.
 
...mest spännande upplevelse: julottan, och spänningen handlade om makens röst. Den var nästan obefintlig, men lyckades hålla sig på just "nästan obefintlig"-stadiet hela gudstjänsten. Mest spännande var egentligen kanske natten, när man inte alls visste om G skulle vakna som stum eller inte...
 
...krångligaste erfarenhet: julgransrakandet. Alltså, hur vi skulle få julgranen att stå rak. De åtgärder vi vidtagit sedan förra året, nämligen ny julgransfot och ny placering i rummet, visade sig vara otillräckliga. Efter ett par dagars då-och-då-skuvande på foten har vi nu bundit fast eländet i väggen. Nästa år får det bli ytterligare en ny fot, och dess material kommer icke att vara plast.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0