Plötsligt händer det
I våras tyckte jag att det var dags för E att sluta med blöjor. Det tyckte inte han. När höstterminen närmade sig hade han i alla fall blivit så pass regelbunden i sina kisserier att vi tillsammans med förskolepersonalen sa att han skulle kunna vara utan blöjor på förskolan. En gång försökte de få honom att kissa, och sedan började han vara ledsen när vi lämnade honom där. Den gubben gick inte, typ. Projektet lades på is. Jag slutade påminna/befalla/försöka få honom att försöka gå på toaletten och tänkte att vi skulle göra ett nytt försök efter overallsäsongen.
Så plötsligt, en helt vanlig dag efter höstlovet, sa fröknarna när vi hämtade på förskolan att E hade kissat på toan. Dagen efter hade han gjort det två gånger, och den ena hade varit när de var mitt uppe i något helt annat, så han hade fått säga till att han behövde. Fröknarna föreslog att vi helt enkelt skulle glömma ta på blöja nästa dag.
Vi gjorde så, och E fortsatte kissa på toan. Nu har det fungerat fint en vecka eller så - här hemma där rutinerna inte är lika hårda händer det att det blir blött, men för det mesta klarar han det jättebra. På dagis går det lysande. Så skönt! Nu tycker jag att J kunde hänga på i bara farten, men det blir kanske lagom till våren för honom istället.
Så plötsligt, en helt vanlig dag efter höstlovet, sa fröknarna när vi hämtade på förskolan att E hade kissat på toan. Dagen efter hade han gjort det två gånger, och den ena hade varit när de var mitt uppe i något helt annat, så han hade fått säga till att han behövde. Fröknarna föreslog att vi helt enkelt skulle glömma ta på blöja nästa dag.
Vi gjorde så, och E fortsatte kissa på toan. Nu har det fungerat fint en vecka eller så - här hemma där rutinerna inte är lika hårda händer det att det blir blött, men för det mesta klarar han det jättebra. På dagis går det lysande. Så skönt! Nu tycker jag att J kunde hänga på i bara farten, men det blir kanske lagom till våren för honom istället.
Kommentarer
Trackback