Gud har skapat mig!
Något tycks ha gått in! E ramsar lite då och då "Gud har skapat mig. Och mamma och pappa. Och L och V och J." Sedan fortsätter han med någon kompis, kanske någon annan i släkten och så brukar han sluta med G&K, ett äldre par vi känner och som han varit hos några gånger och lekt med traktorer och en liten bondgård. Häromdagen var det slagsmål på gång - J var arg på E, men precis när han skulle slå till sa E:
-Du får inte slå mig, för Gud har skapat mig!
Vi kör med det där lite då och då sedan dess, för det är ju så sant... Varför slå på något som Gud skapat? Varför vara dum mot någon som Gud skapat till sin avbild? Synd att det inte är så lätt som att bara låta bli att slåss.
Kommentarer
Trackback