Fullt ös

Det är så ruskigt skönt att det är fredag just denna vecka. Ibland ser man en vecka framför sig i almanackan och bara undrar "hur i all världen ska det här gå", och den här veckan kändes sådan för mig. Med uppladdningen en veckas heltid (skolan jag jobbar på har många deltidsanställda, och studiedagarna blir ganska meningslösa om vi inte hjälps åt allihop = samtliga jobbar heltid just de dagarna), nytt jobb och långpendling för maken, skolstart och långa förskoledagar för barnen, hade vi en vecka där jag hade kvällsaktiviteter (styrelsemöten) två kvällar, bankmöten en eftermiddag, läkarbesök för L en annan, instrumentallektionsstart och så fortfarande väldigt mycket skolstart över jobbet, d.v.s. än har det inte funnits någon tid att direkt planera lektioner, utan det handlar mest om att lösa schemat och sitta i möten eller telefon med föräldrar, speciallärare eller om att kolla upp varför böcker man beställt inte kommit och leta efter andra böcker för att de böcker man hade tänkt sig inte alls funkar till alla elever. 
 
Men allt har ju gått! Jag har inte ens varit nära att somna i bilen på väg till eller från jobbet. Jag har inte behövt bära in E på förskolan någon morgon, även om han fortfarande har oerhört svårt att finna sig i att frukosten numera intas på förskolan och att han inte hinner med någon datortid innan han ska dit. Alla har varit tillräckligt friska för att vara igång. Bilarna har hållit sig hela (Ja, jag vet att jag stressar upp mig i onödan över allt som kan hända, men när man är beroende av det där körandet är det väl inte så konstigt om man drömmer åtminstone någon mardröm om att det kommer att vara omöjligt att ta sig till jobbet?). Läkarbesöket blev framflyttat, till en måndag när G är ledig och V samtidigt ska till en annan läkare. Banksittningen var värt varenda minut och innebar bankbyte. Jag har dessutom klarat av att inte bry mig nämnvärt om jobbet när jag väl åkt därifrån.
 
Barnen och jag firade fredag med biobesök. Härligt, trots att jag inte gillar animerad film, och trots att den var lite väl läskig för gossarna. Det var ändå bio!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0